I
vecka 49 blir det ett prov på stormaktstid och frihetstid, 6a tisdag 4/12 och
6b onsdag 5/12 och 6c torsdag 6/12.
Här finns den pedagogiska planering som publicerades i början av arbetsområdet där
ni kan läsa vad ni behöver kunna inför provet.
•Ge några exempel på källor från 1600-talet som
kan berätta för oss hur det var då.
•Ge några exempel på orsaker på vad som gör Sverige till en stormakt.
•Resonera och jämföra adeln med ”vanligt” folk. Hur påverkade alla krigen Sveriges befolkning?
•Ge några exempel på/resonera om spår av stormaktstid och frihetstid vi kan se i dagens samhälle.
•Ge några exempel på orsaker till att varför tiden mellan Karl XII och Gustav III kallas frihetstiden.
Berätta om någon historisk person från stormaktstid eller frihetstid
Här finns också länkar till filmer https://www.so-rummet.se/content/stormaktstiden-varfor-blev-sverige-en-stormakt
och
https://www.so-rummet.se/search/site/Frihetstiden?f[0]=sm_field_video_radio%3Avideo och sammanfattningar vi gjort i skolan.
https://www.so-rummet.se/search/site/Frihetstiden?f[0]=sm_field_video_radio%3Avideo och sammanfattningar vi gjort i skolan.
Sammanfattningarna har eleverna även
fått i form av ett studiehäfte.
Här
finns också en länk till Historieätarna, avsnitten om Stormaktstiden och
Frihetstiden:
Stormaktstiden en sammanfattning
Stormaktstiden varade mellan är 1611-1721
Gustav II Adolf var kung och gav sig in i 30åriga kriget (mellan protestanter och katoliker).
Han dör vid Lützen 1632
30åriga kriget varade mellan 1618-1648
1648 Westfaliska freden. 30åriga kriget slut.
Kristina är 6 år gammal när Gustav II Adolf dör. Sverige styrs av Axel Oxenstierna.
Krig mot Danmark. Fred i Brömsebro 1645. Sverige vann.
Drottning Kristina styr från 18 års ålder.
Drottning Kristina var en slösaktig pojkflicka som blev katolik (!) och abdikerade 1654.
Kristinas kusin Karl X Gustav tog över makten.
Krig mot Polen och Danmark.
Tågade på isen över Bälten och vann över Danmark. Fred i Roskilde 1658.
Karl X Gustav dog 1660.
Karl XI är då 4 år gammal. Sverige styrs av Magnus Gabriel de la Gardie.
Karl XI styr från han är 17 år gammal.
Nytt krig mot Danmark. Slaget vid Lund. Blodigt. Sverige vinner 1676.
Usel ekonomi. Karl XI genomför reduktionen som innebär att man tar tillbaks många gods och gårdar från adeln.
Kyrkolagen, som tvingar alla att gå i kyrkan på söndagar införs.
Prästen eller klockaren ska lära barnen att läsa (första antydan till skola).
Skåningarna gör uppror, de vill tillhöra Danmark. Snapphanarna (skåningarna) förlorar.
Karl XI dör 1697
Slutet av 1600talet många häxprocesser.
Karl XII, 15 år, blir kung av Sverige.
År 1700 utbryter det stora nordiska kriget. Polen, Ryssland och Danmark krigar mot Sverige. De vill ha tillbaks förlorat land.
Karl XII är först mycket framgångsrik. Hans soldater kallas Karoliner. Polen besegras.
1709 står slaget vid Poltava i Ryssland. Stor förlust och KarlXII flyr till Turkiet.
1710 vinner svenska soldater (utan kungen) över Danmark.
1713 attackerar turkarna kungen och hans följe. Kungen tas till fånga. Detta kallas Kalabaliken i Bender.
1715 kommer Karl XII hem till ett krigstrött Sverige. Svåra tider med fattigdom och missväxt.
1718 ger sig Karl XII in i Norge (som tillhör Danmark). Kungen dör.
I frederna som slöts åren efter hans död så förlorade Sverige stora landområden till Ryssland och Polen. Danmark ersätts med stora summor pengar och stormaktstiden är definitivt slut 1721.
Hur kunde Sverige bli en stormakt?
Sverige var ett
fattigt land med liten befolkning i början av 1600-talet.
Hur kunde egentligen Sverige bli en stormakt?
Hur kunde egentligen Sverige bli en stormakt?
Först kan vi titta på
vad Gustav Vasa gjort för att lägga grunden för den kommande svenska stormaktstiden. Gustav
Vasa införde arvrike, prästerna började tala svenska i
kyrkan tack vare reformationen, han hade fått iordning
på Sveriges ekonomi genom att samla in delar av kyrkans rikedom.
Allt detta lade grunden för den kommande svenska stormaktstiden. Andra orsaker till att svenska kunde bli en stormakt är följande:
Sverige var välorganiserat och tydligt
Sverige hade bra folk som såg till att styret fungerade och att skatterna användes på rätt sätt. Runt om i Sverige fanns fogdar som drev in skatter från bönderna.
Allt detta lade grunden för den kommande svenska stormaktstiden. Andra orsaker till att svenska kunde bli en stormakt är följande:
Sverige var välorganiserat och tydligt
Sverige hade bra folk som såg till att styret fungerade och att skatterna användes på rätt sätt. Runt om i Sverige fanns fogdar som drev in skatter från bönderna.
Gustav II Adolf införde ny stridsteknik med moderna vapen
En kanon vägde ett ton eller mer och för att kunna dra den behövdes många hästar. Detta resulterade i att arméerna blev ganska stillastående när väl slaget börjat. De nya svenska kanonerna som Gustav II Adolf använde vägde endast 150 kg och var smidiga då det endast behövdes en häst för att dra dem. Sveriges vapen tillverkades hemma av holländska invandrare (valloner) och då slapp Sverige köpa dem utomlands. Den svenska armén använde också ny stridsteknik där soldaterna sköt på fienden i tre led samtidigt, en eldchock, en soldat låg ner, en stod på knä och en stod upp.
En kanon vägde ett ton eller mer och för att kunna dra den behövdes många hästar. Detta resulterade i att arméerna blev ganska stillastående när väl slaget börjat. De nya svenska kanonerna som Gustav II Adolf använde vägde endast 150 kg och var smidiga då det endast behövdes en häst för att dra dem. Sveriges vapen tillverkades hemma av holländska invandrare (valloner) och då slapp Sverige köpa dem utomlands. Den svenska armén använde också ny stridsteknik där soldaterna sköt på fienden i tre led samtidigt, en eldchock, en soldat låg ner, en stod på knä och en stod upp.
Prästerna hjälpte till med utskrivningarna av soldater
I speciella kyrkböcker skulle prästerna bokföra alla människor i byarna. Där skrev man upp alla som föddes, dog, vad folk arbetade med och mycket mer. De böckerna blev världens första folkräkning. Tack vare dessa kyrkoböcker kunde man hålla reda på hur många unga män det fanns och vilka som kunde bli soldater.
I speciella kyrkböcker skulle prästerna bokföra alla människor i byarna. Där skrev man upp alla som föddes, dog, vad folk arbetade med och mycket mer. De böckerna blev världens första folkräkning. Tack vare dessa kyrkoböcker kunde man hålla reda på hur många unga män det fanns och vilka som kunde bli soldater.
För att bli soldat
skulle man vara över 15 år. Sverige skickade ner drängar, småbönder, studenter
som inte hade skött sig. Det fanns även dom som blivit dömda i domstol att bli
inkallade. 8 av 10 kom aldrig tillbaka till Sverige utan dog, men inte av
krigsskador som du kanske tror utan av sjukdomar.
Dock bestod de flesta av soldaterna av Sveriges armé av utländska yrkessoldater när Sverige krigade i Tyskland. Yrkessoldaterna kom bland annat från Tyskland och Skottland.
Kungen hade stöd av många
I Sveriges riksdag satt adelns, prästernas, borgarnas och böndernas representanter och de var med och beslutade om utskrivningarna och skatterna. Eftersom krigen gick bra var de på kungens sida.
Sveriges export
Inget land i Europa kunde tillverka så mycket koppar och järn som Sverige med sina stora gruvor som Falu koppargruva, vilket innebar stora inkomster, pengar, för Sverige. Kungen fick då råd att hyra soldater som krigade som sitt yrke. Sverige exporterade även tjära från träd som användes till att täta med. När Sverige blev större och vann mer land runt Östersjön tjänade Sverige ännu mer pengar på handel då vi kunde ta ut tull, skatt, från alla som ville köpa och sälja saker i de svenska hamnarna runt Östersjön.
Grannländerna var svaga
Sveriges grannländer var svaga. T.ex. var den danska armén för liten och Polen, Ryssland och Tysk-romerska riket låg i krig med varandra.
Frivilliga bönder
Sverige hade frivilliga och lydiga bönder som ställde upp i krig. Tack vare kyrkan och prästerna så kan kungen få ut sitt budskap till befolkningen på söndagarna i kyrkan. Kungen var utvald av Gud och Guds ord är lag trodde folk.
Dock bestod de flesta av soldaterna av Sveriges armé av utländska yrkessoldater när Sverige krigade i Tyskland. Yrkessoldaterna kom bland annat från Tyskland och Skottland.
Kungen hade stöd av många
I Sveriges riksdag satt adelns, prästernas, borgarnas och böndernas representanter och de var med och beslutade om utskrivningarna och skatterna. Eftersom krigen gick bra var de på kungens sida.
Sveriges export
Inget land i Europa kunde tillverka så mycket koppar och järn som Sverige med sina stora gruvor som Falu koppargruva, vilket innebar stora inkomster, pengar, för Sverige. Kungen fick då råd att hyra soldater som krigade som sitt yrke. Sverige exporterade även tjära från träd som användes till att täta med. När Sverige blev större och vann mer land runt Östersjön tjänade Sverige ännu mer pengar på handel då vi kunde ta ut tull, skatt, från alla som ville köpa och sälja saker i de svenska hamnarna runt Östersjön.
Grannländerna var svaga
Sveriges grannländer var svaga. T.ex. var den danska armén för liten och Polen, Ryssland och Tysk-romerska riket låg i krig med varandra.
Frivilliga bönder
Sverige hade frivilliga och lydiga bönder som ställde upp i krig. Tack vare kyrkan och prästerna så kan kungen få ut sitt budskap till befolkningen på söndagarna i kyrkan. Kungen var utvald av Gud och Guds ord är lag trodde folk.
Stormaktstiden 1611 – 1718 (1721)
Stormaktstiden
börjar med att Karl IX:s son blir kung. Han heter Gustav II
Adolf
och han är barnbarn till Gustav Vasa.
Under
1600-talet blir Sverige en stormakt i Europa, därför kallas det stormaktstiden.
Stormakt
idag? (USA)
Men
hur kunde lilla Sverige bli en stormakt? Vi hade fortfarande en liten
befolkning och var ett fattigt land. Men vi blir en stormakt genom att de
svenska kungarna skaffar sig en mycket stark krigsmakt. De kan vi göra genom
att vi hittar ädla metaller som koppar och silver i gruvor i bl.a. Dalarna.
Det
är mycket krig under stormaktstiden, det trettioåriga kriget rasar ute i Europa
mellan protestantiska och katolska länder. Sverige krigar på protestanternas
sida.
Under
medeltiden hade hela Europa blivit kristnat och påven var den katolska
kyrkans
högste ledare.
Men
i början av 1600–talet var flera länder i norra Europa protestantiska. Folken
där ville inte ha påven som kyrklig ledare, de tyckte att Martin Luthers
protestantiska lära var bättre. Bland annat det om att han tyckte att man inte
kunde köpa sig fri från sina synder, utan Gud var den ende som kunde förlåta.
Det kunde katolikerna göra.
Senare
på 1600-talet blir kungarna enväldiga, de bestämmer allt själva och bryr
sig
inte om att sammankalla riksdagen, som man brukade göra.
Kungarna
menar att de fått sitt uppdrag av Gud och lyder ingen annan.
Stormaktstiden
är en mycket grym tid, kungarna som sätter igång krig vet att
många
oskyldiga människor lider, svälter och dör.
Städer
och byar plundras och sätts i brand. De rika adelsmännen blir ännu rikare men
de fattiga soldaterna dör och skadas i krigen och många kvinnor blir ensamma
kvar. Men kungarna själva tycker att de
gör rätt i det de gör.
Det
här är också häxjakternas tid. Oskyldiga kvinnor anklagas för att ha kontakt
med
onda makter och ställs inför rätta för häxeri. Vittnen hittar på ”bevis” och
tusentals
av de oskyldiga kvinnorna döms till döden.
Nu
på 1600-talet kan många fler läsa och skriva, även vanligt folk skriver
faktiskt brev.
Hur stormaktstiden slutade är historikerna inte riktigt ense om. Många säger
kulan som dödade Karl XII år 1718 satte punkt för det svenska stormaktsväldet.
Men en del säger att freden i Nystad 1721 avslutade stormaktstiden eftersom vi
då fick lämna ifrån oss våra sista landrester av det vi tagit.
Frihetstidens
Sverige 1719-1772
Genom stora delar av
den svenska
historien, från medeltidens början fram till stormaktstidens slut, hade Sverige
styrts av kungar eller drottningar. Under den senare hälften av stormaktstiden, då Karl XI och senare Karl XII styrde, hade kungen
dessutom blivit enväldig vilket innebar att kungen själv hade kunnat fatta alla
viktiga beslut. Detta ändrades under frihetstiden då makten istället hamnade i
riksdagen.
Riksdagen tar makten -
kungamakten minskar
Efter Karl XII:s död 30
november 1718 och det svenska stormaktsväldets sammanbrott, befann sig Sverige
i kris. Landet var utfattigt efter de många och långa kostsamma krigen och var
i stort behov av återhämtning. Folket ville ha förändring, folket ville ha
fred.
I samband med att
Sveriges drottning Ulrika Eleonora hade avsagt sig kronan 1720, passade
riksdagen på att minska kungamakten med en ny regeringsform (grundlag). Makten skulle i
fortsättningen istället ligga hos rådet och riksdagen. Perioden
mellan 1719 (ibland räknas från 1720) och fram till Gustav III:s
maktövertagande 1772 brukar därför inom svensk historieforskning kallas för frihetstiden.
Men friheten var bara
till för ett fåtal eftersom riksdagen dominerades av adeln. Bönderna, som
utgjorde den största delen av Sveriges befolkning, hade fortfarande väldigt
lite makt och hölls utanför alla viktiga politiska beslut.
En viss form av tryckfrihet
fanns under frihetstiden och politiska tankar och idéer kunde framföras
friare i tidningar och böcker även om de ibland censurerades (begränsades).
Sverige behövde byggas
upp ekonomiskt
Krigen på 1600-talet och i början av 1700-talet hade
ruinerat Sverige. Landet var därför tvunget att byggas upp även ekonomiskt. För
att Sverige skulle kunna återhämta sig var det viktigt att samla ihop och
utnyttja alla resurser som fanns inom rikets gränser. En rad vetenskapsmän,
däribland Carl von Linné, skickades under 1740-talet ut på upptäcktsresor inom
landets gränser för att hitta outnyttjade naturresurser som staten kunde
använda sig av.
I Sverige grundades
också en vetenskaplig akademi 1739 i syfte att förbättra de tekniska
kunskaperna och få fart på landets industri och fabriker.
Hattarna och mössorna -
Sveriges första politiska partier
Under frihetstiden fick
Sverige sina två första politiska partier – hattarna och mössorna. Den politiska makten
skiftade mellan dessa två partier under frihetstidens gång. Mössorna förde en
försiktig utrikespolitik, medan hattarna ville ha revansch mot ärkefienden
Ryssland vilket ledde till ett misslyckat krig 1741-1743.
Källor och spår från stormaktstid och
frihetstid 1600- och 1700-talet
Regalskeppet Vasa
Göteborg och andra städer grundade på 1600-talet
Valloner
Byggnader och hus
Kungliga slottet
Universitet, t.ex. Lunds universitet
Kyrkböcker
Dagböcker
Brev
Tidningar
Postverket
Värdshus/vägkrogar
Låneord från andra språk
Kläder
Kaffe
Te
Tryckfrihet
Lagar
Ny regeringsform
Politiska partier
Demokrati
Kungahuset
